Kasinohistorier

Här nedan samlar vi de bästa historierna som kretsar kring casinon och casinospel. Dessa berättelser är insändare skrivna av CasinoTop10s läsare runt om i världen. Läs om en galen spelkväll i Atlantic City, om glädjen att dela med sig, en omgång bingo som sabbades totalt av siffran 14 samt kungen av norra Vegas och strippan Porsche.. 

Historier från kasinot: Kolla, en lama!

Detta är en saga. En saga om kärlek. En saga om den vackra Julia och hennes Romeo... Nej, det är det i själva verket inte alls. Det är en historia om två idioter och den sjönära staden Atlantic City i USA, där stadsljusen är många men idioterna fler.

Vår berättelse tar sin början, som de flesta, på en fredagskväll, i en bar, efter några glas för att rensa bort en lång veckas stress. Det var inget särskilt speciellt med den kvällen. Det var en normal fredagskväll i en vanlig bar i Hells Kitchen, i en vanlig del av New York City. Vi var otroligt uttråkade. Jag och vännen jag satt med där i baren var knappt 25 år gamla, hade jobb båda två, en del pengar att röra oss med och ett helt liv av monotona fredagskvällar att se fram emot. Vi var sugna på spänning. En explosion av färg att bryta de monotona nyanserna av det som hade blivit en ganska blek tillvaro.

Medan vi satt i den där baren, och började skifta i en aningen trist ton av beige kom vi till insikten att en skvätt rosa och en nypa glitter krävdes i våra liv. Vad vi behövde var en kväll fylld med ånger, för hög musik, billig whiskey och skön jazzmusik. Vi ville testa allt. Leva lite innan vi återvände till staden, våra långtråkiga jobb och civilisationen. Tillbaka till allting vi hatar.

 

"kolla, en lama!"

Efter att ha beställt en taxi ropade vi "kolla, en lama!" åt bartendern och sprang ut från baren med allt vi behövde för att ta oss till casinostaden Atlantic City och spelborden vi siktade in oss på. Taxiresan var inget särkilt. Visserligen såg vi två taxichaufförer bråka om vad som såg ut att vara en förvirrad turist, men vi skyllde det på suddig syn och för många shots av någon rosafärgad dricka som bartendern hade serverat oss på baren innan vi stack därifrån.

När vi kom fram till Atlantic City bestämde vi oss för att strosa längs den kända strand- promenaden för att se vad staden hade att erbjuda och vilket som kunde vara det bästa stället att hitta på otyg. Under vår promenad fick vi syn på en man som skrek åt ett gäng fiskmåsar. Vi tog honom för en stadsbo (men han visade sig vara en missionär från Mars) och frågade honom var han tyckte att vi skulle gå. Utan någon som helst betänketid pekade han i riktning mot det nya flådiga Revel Casino. "Den vägen grabbar", sa han till oss, "gå åt väster mot Afrika".

Revel Casino

Vi tog det som ett omen från Dionysos och de andra vinets gudar, och gick mot de flytande kurvorna och blå lysrören som markerar det vaktande tornet på Revel högt över staden i likhet med ett gigantiskt, överpyntat flingpaket.

På vägen upp i den enorma rulltrappan började vi räkna våra pengar. Sammanlagt hade vi totalt $73, ett par kondomer, en rulle av snöre och en post-it med texten "Jag tänker inte säga det, men du vet att jag är arg". Fråga oss inte varför, för vi har ingen aning.

 

Rouletteborden

När vi kom in i byggnaden satte vi sikte på rouletteborden. Det är nämligen en liten tradition vi har, att när vi besöker ett casino går vi alltid till rouletteborden och satsar $5 på rött. Om vi vinner vet vi att det kommer bli en bra dag/kväll/vecka/månad/apas bröllop. Vi tror att det kan vara tack vare den galna mannen och hans "tama" fiskmås Sally..? som den lilla bollen landade på rött. Med traditionen i åtanke visste vi alltså att det skulle bli en kväll ingen av oss någonsin... skulle kunna minnas helt och hållet.

Efter den lyckosamma rouletten flyttade vi oss till blackjackborden för några rundor av snabb action. Den här gången höll vi inte tillbaka över huvud taget. Vi delade på de $83 vi hade och satsade allt. Med höga böner om 21 och en hel del kaxigt snack med dealern satsade vi, stannade och väntade. 17... 20... "Blackjack, dealern har 21".

"Fan" sa min vän.

"Och hans moster" inflikade jag.

"Varför gjorde vi så?" undrade vi båda.

"För att ni är idioter" svarade dealern.

 

Bankomaten

Man tror kanske att det slutar där, men det kommer mer. Vår historia slutar inte med tomma plånböcker och missnöje. Ni kanske känner till en grej som finns, en otroligt fantastisk uppfinning som kom för ett tag sedan och kallas bankomaten.

Vi besökte en sådan. Den gav oss pengar och vi gick tillbaka till samma dealer. Samma kille som tidigare med sitt självgoda ansiktsuttryck på sitt självgoda lilla Atlantic City-ansikte. "Är herrarna redo att förlora lite mer?" frågade han med ett litet snett leende.

"Det kan du ge dig på att vi är".

Blackjack.jpgSedan blir alla minnen en aning otydliga. Vi kommer vagt ihåg att vi vann på blackjack, har ett diffust minne av att ha vunnit på baccarat och kommer definitivt ihåg att vi förlorade på craps. Något vi inte kan förklara alls är hur vi vaknade upp på stranden bredvid strandpromenaden, uppkrupna vid den galna mannen vi hade träffat på kvällen innan , utan skor på oss, men iklädda splitter nya kostymer (den galna mannen också)... Efter några ögonblick av pinsam tyst- nad borstade mannen av sig, slängde sin jacka över axeln, slätade ner sitt hår, strök sig över skägget och sa, med tårar i ögonen och en vemodig blick ut över det djupa blå havet: "Kamrater, medmänniskor av månen, själsfränder, mitt livs kärlekar... Det har varit rörande." Sedan strosade han iväg mot soluppgången, och det var det sista vi någonsin såg av honom.

Cooper Thompson, New York, USA

Historier från kasinot: Glädje är att dela

Vi befinner oss i Las Vegas under den otroliga värmeböljan sommaren 2012. Det är så varmt i hela Nevada att ormarna installerade luftkonditionering i sina hålor.

Vi kom till stan för en hyfsat billig peng, tack vare ett speciellt erbjudande vi hade lyckats få tag på. Hur som helst, efter fem dagar i världens nöjeshuvudstad (och vi hade inte direkt levt som tibetanska munkar) tog våra pengar helt enkelt slut. Allt jag och Daniel hade kvar var lite småpengar för att betala taxin som skulle ta oss till flyplatsen morgonen därpå.

Det blev kväll och strålkastarnas ljus hypnotiserade tusentals och åter tusentals turister, som flockades på the Strip i jakt på sina fantasiers Las Vegas och minnen för livet. Eller så letar de helt enkelt efter galenskap och sådana upptåg bara Vegas kan erbjuda. Vi bestämde oss för att ta skydd från värmen inne på ett casino, väl medvetna om att kvällen skulle få följa ordspråket "se men inte röra".

Utan att tänka på det stoppade jag handen i byxfickan och kände vad som verkade vara en liten lapp av papper, det var en 10 dollar-sedel! Det behövdes inte mycket för att göra oss nöjda, att hitta den där lilla oväntade förmögenheten gjorde oss överlyckliga. Jag och Daniel bestämde oss för att spendera lite tid vid de enarmade banditerna.

Det skulle bli början på en sån där kväll man ser på film.

Särskilda villkor och regler kan förekomma för dessa erbjudanden.

Penny slots

Naturligtvis riktade jag in mig på de så kallade penny slots, de där maskinerna man kan spela på för bara ett mynt värt fem cent. De första 15 minuterarna gick utan några krusiduller förbi oss båda, utan större dramatik eller underhållning. Sedan smällde det till, min slot började göra underliga ljud och spottade plötsligt ut en lapp. Det var två hundra amerikanska dollar.

Om du någon gång har varit i Las Vegas vet du att tvåhundra dollar är en helt okej vinst för ett par spelare i trettioårsåldern. Det är alldeles korrekt, men överexalterade av euforin från den största vinsten vi kammat hem under våra dagar i stan bestämde vi att riskera hela härligheten. Allt eller inget.

Penny Slots

Det blev ändå en relativt beräknad risk, vid ett bord för cash games i poker. Daniel klarade inte den sortens press, han föredrog att gå tillbaka upp på rummet och vänta där på att jag skulle komma tillbaka efter två timmars spel och berätta hur det hade gått. Om jag vann skulle vi ha en sista omgång festande innan en rejält bakfull resa hem.

 

Spelets finare konstgrepp

Jag hamnade vid ett bord där ingen kände till spelets finare konstgrepp. Till vänster om mig satt ett par som fick be dealern förklara reglerna för dem, och till höger om mig satt ett par spelare vars alkoholhalt i blodet förmodligen var samma som i en flaska vin.

Det började bra för mig och jag vann hand efter hand. Jag satte upp en strategi att bara spela de starkare händerna. I det där sällskapet kunde jag vara ganska trygg om att ingen skulle märka om jag bara satsade och höjde när jag var säker på att vinna. Efter mina två timmar hade jag mer än dubblat de $200 jag kom dit med.

poker cash gamePrecis som jag hade lovat gick jag tillbaka till vårt hotellrum med tankar på allt kul som låg framför mig och min gamle vän snurrandes i huvudet. När jag kom till rummet... hittade jag honom sovandes som ett barn. På alla möjliga sätt försökte jag väcka honom. Jag gapade och skrek att jag vunnit och var redo för en natt på stan, men Daniel rullade bara över på andra sidan och somnade om.

Om du väntade dig en till spännande twist i handlingen nu på slutet kan du glömma det, det finns ingen. Någon annan i min situation hade kanske ryckt på axlarna och spenderat $500 på en vild kväll av galna tilltag i Las Vegas alldeles själv. Min enkla tanke var: vad är poängen med glädje om man inte kan dela den?

Historier från kasinot: Nummer 14

Albelfo från Spanien delar med sig av historien om sitt första besök i en bingohall. Det här är en berättelse om drömmar, slumpen, tur och det envisa numret 14. Skicka in din historia du med och få chansen att vinna en av de fina priserna vi har lagt undan till vinnarna av tävlingen om den bästa kasinohistorian.

Tolv år har gått sedan jag satte min fot i en bingohall för första gången. Jag kommer aldrig glömma den där kalla kvällen under en mörk och frostig novembermånad, kvällen då nummer 14 ristades in i mitt minne för alltid. Min flickvän och jag var bara arton år gamla. Jag studerade fortfarande och sökte efter en plats i världen. Vi spenderade den där helgen på det enda rimliga sättet vi visste under den perioden i livet; att lägga varje korvöre vi kunde skrapa ihop på den största festen vi förmådde hitta. Medan vi inledde festligheterna insåg vi att vår minst sagt knaggliga ekonomiska situation inte förbättrades av faktumet att vi fortfarande pluggade. Då kom jag att tänka på min sex år äldre kusin. Några veckor tidigare hade hon gått till en bingohall med ett gäng vänner som en kul grej, men på sitt livs första bingobricka vann min kusin en stor jackpott.

Särskilda villkor och regler kan förekomma för dessa erbjudanden.

Lyckosamt äventyr

Det kan ha varit min kusins lyckosamma äventyr som väckte mitt intresse, men att ha druckit några öl gjorde nog sitt. En fredagskväll när jag och min flickvän satt på en bar i min hemstad föreslog jag att vi skulle gå till en bingohall i närheten, hon tyckte om idén och gick gladeligen med på det. Vi hade precis blivit en del av vuxenvärlden båda två och det här var första gången vi skulle besöka en plats som fram tills alldeles nyligen varit förbjuden för oss. I det ögonblicket tyckte vi att det var en riktigt spännande plan för kvällen.

Efter att ha fått visa våra legg i dörren slog vi oss ned vid ett av de få borden med tomma stolar. Vi försökte vänja oss vid atmosfären i rummet, som för oss var väldigt främmande. I vår första spelomgång bestämde vi oss för att köpa en bricka var. Med stor svårighet, eftersom allt kändes så ovant, försökte vi hänga med på vilka nummer mannen med mikrofonen ropade ut i takt med att en kvinna räckte honom bollar från en tombola. Runt den andra eller tredje spelomgången kunde jag hänga med i spelet utan problem. Turen verkade emellertid inte vara på vår sida, eftersom vi knappt fick dutta alls på våra bingobrickor.

 

En gemensam bricka

BingoNär våra pengar var på väg att ta slut bestämde vi oss för att lägga våra sista slantar på en gemensam bricka. Den var vårt sista hopp om att kunna lämna bingohallen som segrare istället för utstötta förlorare. Jag minns att en av jackpottarna låg på 500 euro. På den tiden var det en verklig för- mögenhet för oss, som skulle kunna erbjuda lyx och överflöd vi oftast bara kunde drömma om. Den där sista spelomgången fick en otroligt dålig start, bara tre nummer hade vi kunnat markera på den gemensamma brickan när någon tog den första radvinsten. Det verkade inte som att turen var på vår sida den kvällen.

Medan vi spelade vidare måste våra ansiktsintryck ha sett mer och mer besvikna ut. Sannolikheten att vi skulle fylla hela brickan innan någon annan var så låg att jag var på väg att ge upp. Efter ytterligare några tråkiga utrop gjorde turen en tvär vändning och våra nummer började ropas upp ett efter ett. Sedan uppenbarade sig plötsligt ett magiskt nummer framför oss, nummer 14. Allt som stod emellan oss och vinsten var att 14 skulle ropas upp. Redan då började vi fantisera om pengarna och allt vi kunde göra med dem.

23: tvåa och trea hörde vi medan vi drömde oss bort till en romantisk middag på fin restaurang. Fina köttbitar och skaldjur som sköljs ner med de finaste viner...

35: medan tre och fem ropades tänkte vi på en helg på hotell. Jacuzzi på rummet, room service, en flaska champagne...

4: massor av shopping. Nya skor, solglasögon, märkeskläder...

19: tänk att anordna den bästa festen någonsin, en kväll våra vänner aldrig skulle kunna glömma...

27: den senaste mobiltelefonen, spelkonsolen som jag hade gått och suktat över...

Våra hjärtan var nära att kollapsa av spänning, tills det där oförglömliga ögonblicket verkligen kom. Jag fick höra numren som skulle komma att etsa sig fast i mitt minne för alltid...

16: etta, sexa... BINGO!

En gammal dams röst bröt tystnaden i lokalen. Rummet fylldes snart med missnöjt mummel, ilska, besvikelse och en och annan spydig kommentar som önskade allt annat än grattis till den tursamma damen. Med tom plånbok och krossade drömmar hade vi inget annat val än att ta på oss våra jackor och gå hem. Nummer 14 dröjde sig kvar och är för alltid fast i mitt minne, tillsammans med den gamla damens röst som ropar "bingo". 

Albelfo, från Spanien

Kungen av norra Vegas

Nyårsafton 2010

Jag firade med mina tre bröder i Las Vegas. För första gången skulle jag få spela blackjack, och jag såg fram emot att äntligen få sätta mina teoretiska kunskaper på prov.

Efter att ha varit på våra livs bästa nyårsfest på Freemont Street Experience i centrala Las Vegas tog vi Deuce-bussen tillbaka till Las Vegas Strip framåt småtimmarna. Där hade vi en svit med fyra sovrum på hotellet Luxor.

Klockan var tre på morgonen. Medan mina bröder var fulla och trötta var jag både redo och pigg på att komma iväg. Sagt och gjort, jag lånade 50 dollar av min yngsta bror och steg av bussen vid Sahara Casino. Samtidigt som de andra tog sig hem ställde jag in siktet på blackjackborden. Jag satsade 5 dollar och lyckades för första gången med att räkna kort. Kanske hade jag bara tur. Hur som helst tredubblade jag pengarna och när jag gick därifrån hade jag 150 dollar.

Eftersom jag insåg att jag hade flyt just då bestämde jag mig för att gå till Circus Circus Casino som låg alldeles intill. När jag kom dit satte jag mig direkt vid 10 dollarbordet. Det var där jag lärde känna en stadsbo som gick under namnet "Kungen av norra Vegas". Vid bordet hos Circus Circus spelade jag tills jag hade 200 dollar på fickan. Jag hade alltså fyrdubblat min insats.

Circus Circus Casino


Särskilda villkor och regler kan förekomma för dessa erbjudanden.

I mitt euforiska tillstånd bestämde jag mig för att ta mig hem till fots, trots att det var kyligt med frostiga -5 grader i luften. Vägen hem var dessvärre mycket längre än jag mindes och det kändes som att jag gick i en timme. Jag såg en kvinna sitta och gråta vid fontänen på Bellagio. När jag frågade vad som hade hänt sa hon: "Jag har tappat bort mina vänner, jag har inga pengar att ta mig hem för och jag fryser något hemskt." Jag visade henne mina färggranna LED-vantar som jag hade köpt på Freemont Street och föreslog en kaffe och cigarett på Paris Hotel.

Las Vegas - Taxi

 

När hon hade tinat upp en smula slutade hon gråta och började le igen. Hon anförtrodde mig att hon var en strippa vid namnet Porsche och hade en son som hette Zion, som hon ville komma hem till. Spontant ringde jag på en taxi och investerade mina spelvinster i resan till Zion. Hon sa adjö med orden: "du är en ängel!". Ibland måste man helt enkelt vara en snäll kille.

Mer om tävlingen och hur du deltar kan du läsa om i vår artikel skicka in din berättelse från casinot.